Lares trek, dag 2

Slår upp ögonlocken och har Anderna utanför, rätt okej!

Dock kissnödigt, tidigt, hyffsat kallt, stel i nacken efter att ha legat på en kudde bestående av 3 tröjor instoppade i ett örngott!

Vi bestämmer oss för att försöka somna om den 1,5h de är kvar till väckning. Lyckas.. Vaknar av att servitören kommer å "knackar" på tältet och har med sig cocablads te. Underbart värmande. 
Sen blir de maraton till toaletten! 

Lagom tills vi packat ihop våra saker igen är frukosten serverad. 
Nu är det alltså vår värsta dag som väntar oss!
Första halvan av dagen kommer det bara gå uppför, vissa avsnitt på några meter kommer vara plant. 

Taktiken är helt enkelt att hålla ett lugnt tempo. 

När vi gått i du så där 3h ska vi besöka en familj som bor mitt i ingenstans uppe i bergen. 
Är en liten skara barn som möter oss och de springer glatt upp för berget till sitt hus/hydda. 
Vi kommer flåsandes efter, med hjälp av våra gåstavar...

Huset var inte stort, rökigt då de lagar mat över öppen eld. 

Sen var det bara att fortsätta gå igen, dock hade det börjat regna nu vilket gjorde de hela ännu jobbigare. 
Var bara att dra på dig ponchon och se glad ut! 
Mia hade satt på sig regnbyxor redan från början då regnet hängde i luften. Jag tänkte väl inte riktigt till så mina låg fint i väskan, vilket jag bittert fick ångra sen.. 

Sakta sakta tar de sig. Undrar rätt många gånger under dagen varför vi gör de här?! Går ju bussar å tåg!

Mia får sig en liten medicinkur längs vägen av Alex då hon började må lite dåligt och blev svimfärdig, men sen blev de fot for fight igen!

4600 meter upp fick vi svar på varför vi gjorde de här!
Känslan att stå där uppe går inte riktigt att beskriva, bilderna gör det inte rättvist heller. Man måste helt enkelt göra de själv för att förstå! 

Resten var bara en enda lång nedförsbacke, jobbigt nog de också!

Så med blöta byxben och plaskblöta skor (värt att ha Gore tex när strumporna sög i sig vatten) tar vi oss sista biten till campingen, har nog aldrig varit skönare att se ett tält och en luftmadrass!
Vad som helst hade nog varit perfekt just då, 8h vandring senare. 

Blev en riktigt bra kväll med mer kortspel, vi lärde Tom och Alex "tecken" och spökhistorier. 











Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0